Ord besitter makt. Detta är ett faktum klargjort sedan länge. Inte enbart sett ur aspekten att de möjliggör att nå ut till människor med kunskap, budskap eller historier/berättelser av allehanda slag. De besitter makt även på det personliga planet. Med ordens hjälp finns möjligheten att glädjas över såväl som bearbeta både positiva liksom negativa saker i livet. Ibland genom att just sätta ord på dem. Muntligt eller skriftligt. För egen del är det emellertid sällan jag skriver OM det som på något sätt upplevs som negativt eller kanske tynger. Under årens lopp är dessa tillfällen så få att de lätt kan räknas på handens fingrar. Genom skrivandet tar jag istället en paus från det arbetsamma eller svåra. Det finns ju nämligen ibland saker i tillvaron som inte på något sätt går att förändra, saker vilka alltid kommer att följa med på vägen och hur väl man än lär sig acceptera dessa ställs man tveklöst inför stunder då orken sinar. Stunder då en dag till känns som en omöjlighet. Vid sådana tillfällen är denna paus en synnerligen fantastisk källa att hämta kraft ur. För i skrivandet bleknar nuet för ett slag och när jag ”återvänder” till köksbordet och laptopen efter resan i fantasin känns nästkommande dag, vecka eller månad inte längre som en omöjlighet. Ord besitter sannerligen makt. På många fler sätt än man tror.